Theo och Axel
Så vad gör jag hela dagarna mitt ute i skogen? Jag leker. Bokstavligen. Barnen jag tar hand om är faktiskt ganska små.
Theo är drygt två år och håller just nu på att lära sig prata. Det är en härlig blandning som inehåller mest svenska men även en del sango och lite engelska och franska. Hans största intresse är bilar. Så när lillebrorsan ligger och sover smiter "Fida" och Theo iväg till restaurangen där vi gärna sitter och tittar på samma bilbilder i jakttidningar i sådär en timme varje dag. För att lyxa till det lite dricks det saft och när någon meddelar på walkietalkien att bebbe vaknat tar vi den roligare vägen hem, den där man måste hoppa på stenarna för att komma över floden.

Lillebrorsan, Axel, Bebbe, vilket man nu föredrar, är nio månader gammal. Medan Theo försöker sätta ihop ord till meningar övar sig Axel på att krypa ordentligt och att stå upprätt. Han äter på allt han ser och sätter gärna tänderna i någons arm om han har tråkigt. När han känner för det kan han dessutom vara riktigt vild. Så jag tänkte att det var passande med ett citat ur den genialt skrivna boken Vilda bebin får en hund:
"Av tjat blir mamman yr och matt.
Då ropar bebin: JAG VILL HA EN KATT!
Den arma mamman suckar djupt och tänker,
den vilda bebins vilda ögon blänker."

Jag vet inte om det är jag som har lekt med småbarn för länge, men efter att ha läst boken ca femtio gånger tycker jag fortfarande att den är riktigt bra. Lite synd är det att ni inte får se de fina bilderna av den stackarns slitna mamman.
När vi inte titar på bilbilder eller läser barnböcker leker vi med katterna som flytta hit, häller ut småsten, kastar vatten på varandra (med regeln att man bara får kasta på de som är nakna), tittar på aporna i träden, bråkar med krigsmyror, äter en hel del kakor och så går vi ofta på promenader till garaget eller köket. Så om du undrar hur jag har det kan jag lugnt meddela att det är en ren barnlek att bo i Afrika.
/Frida
Theo är drygt två år och håller just nu på att lära sig prata. Det är en härlig blandning som inehåller mest svenska men även en del sango och lite engelska och franska. Hans största intresse är bilar. Så när lillebrorsan ligger och sover smiter "Fida" och Theo iväg till restaurangen där vi gärna sitter och tittar på samma bilbilder i jakttidningar i sådär en timme varje dag. För att lyxa till det lite dricks det saft och när någon meddelar på walkietalkien att bebbe vaknat tar vi den roligare vägen hem, den där man måste hoppa på stenarna för att komma över floden.

Lillebrorsan, Axel, Bebbe, vilket man nu föredrar, är nio månader gammal. Medan Theo försöker sätta ihop ord till meningar övar sig Axel på att krypa ordentligt och att stå upprätt. Han äter på allt han ser och sätter gärna tänderna i någons arm om han har tråkigt. När han känner för det kan han dessutom vara riktigt vild. Så jag tänkte att det var passande med ett citat ur den genialt skrivna boken Vilda bebin får en hund:
"Av tjat blir mamman yr och matt.
Då ropar bebin: JAG VILL HA EN KATT!
Den arma mamman suckar djupt och tänker,
den vilda bebins vilda ögon blänker."

Jag vet inte om det är jag som har lekt med småbarn för länge, men efter att ha läst boken ca femtio gånger tycker jag fortfarande att den är riktigt bra. Lite synd är det att ni inte får se de fina bilderna av den stackarns slitna mamman.
När vi inte titar på bilbilder eller läser barnböcker leker vi med katterna som flytta hit, häller ut småsten, kastar vatten på varandra (med regeln att man bara får kasta på de som är nakna), tittar på aporna i träden, bråkar med krigsmyror, äter en hel del kakor och så går vi ofta på promenader till garaget eller köket. Så om du undrar hur jag har det kan jag lugnt meddela att det är en ren barnlek att bo i Afrika.
/Frida
Kommentarer
Trackback